Har hamnat i en sån där fas igen där ingenting känns bra. Egentligen borde jag vara glad över att jag har min utställning på fredag, och egentligen borde jag vara glad över att jag ska på en jobbintervju imorgon. Synd bara att det innebär praktik på en månad. En månad som jag inte får betalt och där jag knappt kommer lära mig något nytt eftersom det jag kommer få göra är det jag har gjort i sex år. Och den här jävla osäkerheten hela jävla tiden...

"Det kan finnas möjlighet till anställning vid behov under sommaren."

Kan finnas möjlighet, vid behov, under sommaren. Yes, precis det jag inte vill. Jag vill att det SKA finnas möjlighet och att dom ÄR i behov av folk och inte bara under sommaren. Och under januari finns det vikariejobb hos dom. Det hade varit kul att få jobba där om det inte bara vore 14 timmar i veckan, och som vikarie jobbar man ännu mindre. Så jag kommer få städa två dagar i veckan och servera två dagar i veckan utan att tjäna nånting på det förutom att jag får nånting att göra. 

Det känns rätt värdelöst just nu.